Jag önskar att jag skulle träffa någon som jag blir kär i.
Någon som jag tycker är snygg. Någon som är smart,rolig och charmig. Han får gärna brinna för något (inte w0w alltså) och han får gärna ha mål och drömmar om livet.
Jag ska bli kär men han ska inte bli kär i mig.
Jag vill vara olyckligt kär.
Jag vill känna. Känna något annat än den här dödfödda skiten.
För han är inte värd det. Jag vill känna något annat för någon annan.

Fattar verkligen inte hur man kan säga att man är kär i en person och sen kan man knulla någon annan. Eller andra. Visst,vi är inte ihop med ändå... Jag kan inte knulla någon annan när jag är kär.
Är jag felprogrammerad då?
Eller har jag för mycket värdighet i kroppen?
Jag undrar vad  hans ragg tänkar.. "Har en kille såhär bra smak när det gäller inredning? Har han valt ut det här själv?" "Varför hänger det två morgonrockar i badrummet?" "Vem är Li och varför står det en kista med hennes namn på i vardagsrummet? "Ojdå,inpackning och shampoo för färgat hår i badrummet..." "Två tandborstar varav en rosa på handfatet,undra varför?"
Skulle de titta i garderoberna och i badrumsskåpet skulle de hitta mina grejer.
Funderar man inte då? "Har den här killen flickvän eller har han helt enkelt inte kommit över sitt ex och jag är bara något fattigt kvart i 2 ragg för att döva känslor och försöka tänka på något annat än tjejen han faktiskt älskar?"
Värdighet och respekt var det ja...
Men dom tjejerna kanske också har ett svin i sitt liv.. de vill känna något annat än dödfött skit.
Det vill jag iallafall.

Är det svårt att tolka det jag skriver i min blogg?
Verkar som att allt jag tycker och tänker är helt befängt enligt vissa surkart.
Eller så är det ett gäng som har svårt att förstå att  det finns andra åsikter än normen. Annars är man tydligen "fördomsfull", ett ord som slängts runt har på bloggen.
Man behöver inte tycka och tänka som alla andra,något jag verkligen inte är rädd för så fortsätt irritera er på mig era mellanmjölks-svensson :D
Min åsikt kommer ju inte ändras för att jag får ansiktslösa textrader om att jag tycker/tänker fel.
Det finns tusen åsikter om det mesta och man måste kunna acceptera att det finns andra åsikter än de man själv har... Så ni behöver inte vara elaka/snäsiga mot mig i MIN blogg. Åsikter får man ha,jag accepterar era åsikter och diskuterar mycket gärna!
Men vill ni inte diskutera snällt utan påhopp kan ni sluta kommentera :D

Man kan säga vad man vill om Gävle.
En relativt liten stad där alla känner alla,där alla snackar om alla,där alla ligger med alla.
Men är det inte så i alla städer? Känner inte alla lite hat för sin hemstad oavsett om det är Arjeplog eller Stockholms innerstad?
Man kan snacka mycket skit om sin hemstad,om hur värdelöst den är,hur patetisk den är.
Men vet ni vad jag tycker är patetiskt?
När man är tvättäkta gävlebo.
Hur är man då?
Man tar studenten och ska jobba lite först för att "Orkar inte plugga,nu ska jag tjäna pengar och åka utomlands",så man jobbar på Ericsson eller Call upp ett tag. Sen åker man till Thailand i två månader för det ska ju vara så jävla häftigt(och jätte "speciellt").
Och sen åker man till Norge och jobbar innan man kommer tillbaka till den här "värdelösa" staden och bor hos mamma och pappa igen.
Det är ganska patetiskt.
Men det är en jävla skillnad att vara uppväxt här och flytta iväg. Hoppas det framgår att det är de faktum att folk  som KLAGAR på denna stad men ändå envisas med att komma tillbaka hit och sura som jag ogillar.

Klart att hemstaden blir värdelös när man fortfarande umgås med exakt samma människor jämt.
Klart att det blir tråkigt när man dricker exakt samma vin/öl varje helg och alltid går ut på Slick?
Sluta snacka skit om alla. Sluta ligg med alla.
Testa något nytt i din tråkiga hemstad och sluta klaga för fan! Man gör sitt eget kul och det är jävligt lätt att skylla på alla andra...

En klasskompis var jätte nedstämd idag angående våran utbildning.
Inga jobb,dåliga kurser,inget hit inget dit.
Jag som precis fått upp humöret angående mina studier.
Jag har känt hopp och möjligheter.
Men nu ligger det i botten igen.
Negativitet smittar verkligen! Tänk på det...

Jag måste sluta.
Jag måste sluta få ångest över någon annans idioti.
Över någon annans dumma dumma beslut.
GAH.


Idag har jag:
-Tvättat (även mina rosa converse,nu är de som nya :)
-Gymmat
-Färgat håret
-Ätit middag hos mormor
-Fikat och varit på bio,"The ugly truth" med Lotta.

Imorgon:
-Plugg
-Svampplockning med Lotta
-Medelpass jympa
-Plugg

Jag vill inte vara någons krycka.
Hans lycka kan inte ligga i att jag finns i hans liv,som hans flickvän.
Hans lycka kan inte finnas i min olycka.
Jag var lycklig,han var mitt allt men tiden satte sina spår och han tröttnade på att vara en bra pojkvän. Hans liv är inte "väredelöst" för att jag inte sitter i soffan medans han spelar dataspel.
Jag trodde aldrig att jag skulle bli en sån tjej... en tjej som tror att man kan förändra någon,från den de är till något bättre. Det går inte och det kan jag inte begära heller. Få någon att äta,få någon att borsta tänderna,få någon att städa och plocka upp snus från bordet,få någon att gå till skolan elller betala räkningar. Det låter inte som ett pojkvän/flickvän-förhållade. Det låter som en tjatig jävla morsa. Det är inte kärlek,det är inte lycka. Det är en krycka och någon som lutar hela sin vikt mot kryckan.
Det finns någon i mitt liv som jag inte riktigt kan släppa in, jag vill men det går inte. Så länge jag är hans krycka kommer jag aldrig kunna släppa in någon annan.

Jag har i några veckor haft ont i ryggen.
Jag har tränat lite och gjort tunga klumpiga lyft på sommarjobbet och får betala för det nu.
Men det är inte vanlig ryggont längre. Det känns som mjölksyra i hela ländryggen och det strålar ner i rumpan och benen!
Falsk ischias kanske? Är det någon som känner igen känslan? Det gör ont :( Hoppas att det går över snart...

Hur kan man få sån ångest av någon annans dumheter?
Det är ju inte ens allvarligt och jag blev så arg att tårarna brände och personen på andra sidan luren frågade om jag sprang för min andning blev så häftig.
Fattar inte hur man kan vara så oansvarig.
Jag är inte din mamma.

Dagen har varit lång. Gick upp 05.20,har jobbat först 07-14,fikat med Helen och sedan jobbat 17-21.30
Jag är trött. Måste ta en dusch,är flottig. Sen blir det te och skorpor med smör.
Det blir det inget av kommande månad... skorpor alltså. Koffeinfritt te ska jag missbruka! ;)

JAG ÄR INGENS JÄVLA ÖGONGODIS!!!!! VARKEN PÅ GYMMET ELLER PÅ KROGEN!
Nästa person som gluttar på mig på minsta olämpliga sätt åker på en rak höger av mig!
VÅGA aldrig ta på min stjärt,mage eller bröst utan tilllåtelse! Då jävlar!!!

Varför ska det vara så jävla svårt?! Varför går det inte att gå vidare med vetskapen om att man hade någonting bra?
Varför är det så svårt att sluta vara någons tjatmoster? Varför hatar jag henne så hårt? Kanske för att hon är så sjuuukt värdelös och jag vill att du ska ha bättre.
BLÄ.

Jag är faktiskt inte ett dugg gladare idag.
Snarar mer sur. På en viss herre.
Men så är det och jag ska tänka på bra saker. Ska hålla mig ifrån bloggen tills humöret är bättre.
BYE.

Lördagens motion: 10 min cykling,gym
Tidsbrist!!!
Söndagens motion:-

Trots att jag har shoppat både dösexiga underkläder,påslakan och fodral som är som gjord för min kropp idag(var till Valbo köpis med mamma) är humöret i botten.
Jag är så trött och sur. Trodde att jag skulle bli lite gladare av dyr glass men den var inte så god och nu har jag svullen mage och ont i huvudet.

Jaha nu känns allt mycket bättre!  Du vände på myntet och nu är det du som står med dumstruten.
Du är helt jävla otrolig. VÄX UPP slute bete dig som en femåring kring mig. Om du älskar mig skulle du ha visat det när det verkligen gällde. Du har ingen rätt att vara besviken på mig.

Ursäkte mina irriterade inlägg. Bloggar igen när jag är ledig.
Nu är klockan 23 och jag ska gå upp 05.15 och jag är inte ens i närheten av trött.
Jag har delad tur imorgon,jobbar 07-14 och 17-21.30,seeegt.

Jag tänker inte gråta mer.
Jag har inte gjort något fel.

Låtar som jag inte ska lyssna på just nu:
Robyn- With every heartbeat
Amanda Jenssen- For the sun
Whitney Houston- Where do broken hearts go
Whitney Houston- I will always love you
Kate Nash- Little red
Kate Nash- Foundations
Blink 182- I miss you
Lykke Li- Tonight
Nicola Sarcevic- Lovetrap

Nu ska jag egentligen sova,ska jobba 22-07 men det hade blivit något missförstånd och de trodde att jag skulle jobba 14-22! Så typiskt att jag hade glömt mobilen i bilen så de trodde antagligen att jag "skolkade" från jobbet och sket i att svara när de ringde! SÅ DUMT!!!!!!!  Extra dumt då de tror att jag ska jobba 14-22 imorgon,jag är inbokad för 22-07. Nån har fuckat upp de...
Så nu har jag inga planer. SÅ jävla tråkigt att sitta inne idag igen.

Detta irriterar mig nu:
- En kompis som inte FATTAR hur klumpigt kompisen betett sig.
- ÄCKLIGA GUBBJÄVEL som tränar med bar överkropp på gymmet.
Jag ska fan ta av mig byxorna och trosorna och gnugga ordentligt!
- Exet som bara ska älta och älta samma saker om och om igen. Mina tårar räcker inte till,frustrationen är ENORM.

Jag har sådan SJUK telefonskräck. Hatar att ringa människor jag inte känner.
Idag har jag ringt två jobbiga jobbsamtal och min muskler SKAKAR då är man fan rädd?
Önskar verkligen att jag blir modigare på den här fronten... Usch.

Mamma igår:
Jag läste din hotmail....
Jag: haha va?
Ja... din hotmail..
Du menar min blogg?
Ja din blogg! Men det är ju inga kommentarer...
Det har inte gått att kommentera på över en månad typ.. Orkar inte fixa det.

Haha hotmail?!

Idag är det måndag och fortfarande ett enda jävla ord från Omvårdnad.
Jag kan ta att de har valt att anställa någon annan,visst jävligt fittig stil när man lovar till 99% men jag tar det.
Nu får jag inte höra någonting. Ingenting. Jag har bara ett löfte från mars att gå på. Jag ringde i tisdags och jag ringer imorgon igen sen kan jag ju inte göra så mycket mer eller hur? Jag måste ju få besked även om det är JA eller NEJ.
Sån jävla tur att jag sökte sommarkurser ifall att... Nu försöker jag peppa mig själv och imorgon skickar jag in papper till CSN. Känns tråkigt att leva på lånade pengar men jag lever rätt gott på 7800 kr så det är väl ok... Men jag pluggar liksom 9.5 månader om året. Jag ska läsa 45 hp i höst(det är standard med 30 hp) och jag behöver vila hjärnan,jag behöver pengar.
Jag är så besviken. Tycker att det är sån otroligt dålig stil och fult gjort. Vad skulle jag gjort?
Självklart slutar jag söka sommarjobb när jag får gå på intervju,skriva på lite olika papper,får med mig broschyrer om deras verksamhet,sekretess mm och får höra "jag kan inte lova dig till 100% men det är 99 % säkert att du får jobba" och ett leende på det.
Har tårar i ögonen nu... detta var hela min sommarplan. Jag skulle äntligen komma på rätt köl och jag skulle kunna någon slant i backup om det skulle hända något oväntat. Nu har jag 3600 kr i sparpengar... det räcker till junis hyra+ räkningar.
DET ÄR ALLT JAG HAR. Det finns INGET mer. Inte en enda fond,inte ett konto,ingenting.
Jag känner mig så sviken,ledsen och arg.

Som sagt,en sån jävla tur att jag sökte sommarkurser annars hade allt gått åt helvete.

VILKET JÄVLA PUCKO! Borde inte få blogga och det är så SJUKT sorgligt med alla små,unga och osäkra människor som skickar in frågor och vill ha tips och liknande...
Jag vet inte vad jag önskar dig men det är nog något som innefattar död,olycka och läskiga könsjukdomar.

Nu när mitt treåringa förhållande är slut säger vännerna saker som:
-Hur mår du? -Vill du prata?- Ni har försökt,det va ett moget beslut.
Puttes vänner säger saker som:
-Nu kan du knulla vem du vill! -När ska vi ut och ragga?- Ska du inte knulla miss X nu då?