Cyklade 6.5 km efteråt. 

När jag vilade mellan armhävningarna satt jag på hälarna och då var det en äldre dam ur rehabgruppen som sa: "Åh om man ändå kunde sitta sådär!"

Hon låg på mage när hon sa det så jag borde sagt: Detsamma!

Hehe. Märker att jag får mycket nyfikna blickar på gymmet. 

Så skönt att träningen fungerar. Varför den nu inte skulle göra det när jag mår så bra.

Ser 2 läger i gravidträningen,de som bara kör på,typ tunga marklyft långt in i graviditeten (skulle aldrig få för mig att göra det,alldeles för stort buktryck och hög skaderisk...) och de som är träningsvana men slutar helt fastän de inte mår dåligt. 

Träningen är ju inte som förr men jag vill hålla igång,det tror (VET) jag bara är positivt för min gravidkropp,min framtida mammakropp och för knoppen.