Stöd

Tack tack tack och lov att jag har vänner som stöttar mig just nu.
För mina föräldrar är inget att hänga i julgranen....
-Pappa ringer om något random och jag är jätte ledsen och berättar vad som hänt.
Han låtsas som ingenting.
-Mamma ringer och jag berättar vad som hänt.
Hon säger saker som att det kommer bli bra och nu kan jag hitta mig själv.
4 timmar senare ringer hon och frågar om jag ska med ut för att "snygga" Mr x är dörrvakt på stället hon ska till (att tillägga är att hon var pepp... Mamma går ut 3-6 gånger om året och är aldrig pepp).
Nej tack säger jag,givetvis.
Två timmar efter det ringer hon och säger att Mr X är sååååå snygg LI (och antyder att han är något för mig).
Fan vad arg jag blev. Riktigt irriterad. Just då kunde jag inte säga något om hennes respekt för mig och mitt treåringa förhållande för då hade jag gråtit ihjäl mig  utan jag fick ur mig:
-Så jävla snygg är han inte. Han är ett jävla svin och full av klamydia.

Det känns väldigt tungt. Har en ledsen känsla i bröstet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0