Har inte skrivit om Ottos födsel än! Bloggen har hängt sig massor av gånger och nu hamnade bilderna inte i ordning men det skiter jag i nu! Som ni vet blev det återigen planerat kejsarsnitt. Efter Viras kejsarsnitt har jag varit otroligt ambivalent inför förlossningssätt. Efter mycket funderande och många tårar bestämde jag mig för att försöka få igenom ett snitt. Visade sig att det var totalt onödigt: Han låg i säte från vecka 27 och min livmoder var i så dåligt skick efter mitt första snitt att det inte hade fungerat att komma i värkarbete.
Dagen innan födelsedagen var vi på inskrivningssamtalet,det är en genomgång hur det går till och blodprov. Fick träffa narkosläkaren och vi pratade om att det var svårt att lägga spinalen på mig sist och hon bestämde att vi skulle prova att jag satt upp istället för att ligga ned. Går det inte att lägga spinalen måste man bli sövd.
Vi fick veta att vi var dom enda som skulle snittas den 29/11! Kändes otroligt lyxigt då vi var 1 av 3 par sist och hamnade mellan stolarna och kände oss inte alls omhändertagna.
Vi fick tid 06.30 dagen efter så vi hade bokat hotellrum och planerat myskväll (Vira var hos farmor och farfar hela tiden). Vi vilade på rummet,var på bio med min lillebror och käkade stor middag på Church street-precis som inför Viras snitt😊
Båda sov uselt och fnissade för mig själv i duschen på morgonen "Nu tar det 2 år att sova igen den här natten"😅.
Vi var på BB 06.35,sena som vanligt... Vår barnmorska hette Carolina och var jättetrevlig. När hon skulle känna på bebisen och mäta hjärtljud så tog det jättelång tid,han vände och vred sig. Till slut pekade Fredrik var han brukade hitta hjärtljud med vår doppler och mycket riktigt där hittade hon.
Sen sattes katetern. Känns inte så mycket att sätta in den men känslan efteråt är inte skön! Det svider som fan och man känner sig konstant kissnödig. Fredrik fick op-kläder och vid 8.00 var det dags att gå ned till operation. Jag gick i täten och fick beröm "Vi har nog aldrig sett en så pigg mamma!". Haha! Då fick jag chansen att skryta om att jag gymmade till 37+5 och jobbat som personlig tränare tidigare.
Op-salen var fylld med folk och alla var så trevliga. Jag fick sitta upp för spinalen och det gick på första försöket! Tog dock en tag innan den verkade eller så var de bara väldigt snabba med att spraya kylsprayen,när den inte känns kall kör man igång. Alla var så glada.
De börjar skära och jag hör att dom mumlar nåt och sen tar de fram saxen... Det går ett tag och sen sugs fostervattnet upp. Det är lite svårt att få ut bebis och jag känner händer lååångt upp i magen. "Stor bebis" hör jag dom säga och sen kommer skriket! Fredrik får gå lite åt sidan och ta emot honom och kommer och visar mig och lyfter på handduken: En pojke! Som vi båda varit 110 % säkra på😅 Hade blivit så sjukt chockad om det varit en tjej för magkänslan var så stark. Vår efterlängtade son🍀Vi grät båda två. Han hamnar hos mig en liten stund och kissar ned mig🤣 Han blir avtvättad och Fredrik klipper navelsträngen. Vi får mysa lite när dom att igen och vi tycker att han är lik min lillebror. Upplever att det tar tid med operationen. Kirurgen säger efteråt att "Det såg inte så bra ut",mycket ärrvävnad och tunn livmoder tyvärr.
Jag förlorade 700 ml blod denna gång,1100 ml med Vira. Vid 1000 ml går gränsen för att hamna på uppvaket 2 timmar istället för BB men nu fick vi alltså på BB direkt. Han vägde och mättes och stora lilla killen: 52 cm & 4342 gram. Fattar inte hur jag kunde baka nåt så rejält😍
Han var inte så sugen på att amma,han ville bara mysa❤
Vi var nöjda med Viras kejsarsnitt men vi insåg nu att det var rätt stressat då och nu var det ett helt annat lugn och inga missar. Jag får bli gravid en tredje gång men absolut inte komma i värkarbete. Jag kan känna en viss sorg i det även om jag VET att detta onekligen var det bästa för mig och det hade blivit kejsarsnitt ändå,planerat,akut eller urakut... En sätesbebis på 4.3 kg med en livmoder på hål i hade aldrig gått bra under en vaginal förlossning. Men nu blev det en helt fantastisk& trygg upplevelse❤
Tankar efter mitt andra planerade kejsarsnitt
För mig var mitt andra kejsarsnitt inget lätt beslut. Jag har gråtit så mycket pga ångest över vad som är "rätt och fel".
Jag är inte rädd för smärta och ville gärna uppleva ett värkarbete men när tankarna kom på komplikationer,först och främst pga att jag är snittad sen tidigare blev ångesten total. Rädd att livmodern inte skulle orka med,att det skulle sluta i ett akut snitt eller ännu värre livmoderruptur. Och såklart andra permanenta skador i underlivet och att barnets liv skulle vara i fara. Men samtidigt hade jag tankarna om att det var något "alla" klarar och att tänk om jag gör fel...Ett kejsarsnitt är en så stor operation. Så mitt mardrömsscenario inför snittet var:
-Barnet ligger rätt och fixerat.
-Normalstort barn vilket ur mitt perspektiv hade varit 3800 gram och under.
-Ingen ärrvävnad och inget tecken på att jag inte hade haft något problem att föda.
Men kalla det instinkt eller nåt för så här var det:
-Barnet låg i säte i 12 veckor. Jag har genomgått vändingsförsök tidigare och det hade jag ändå inte genomgått även om jag hade velat föda vaginalt.
- Han vägde 4342 gram på BF-7. Vad hade han vägt på bf? Bf+5? Bf+10? Bf+15? Tanken är svindlande 🤤
- Jag hade mycket ärrvävnad... Livmoderväggen var tunn och jag hade förmodligen inte klarat en förlossning. Jag får bli gravid igen men absolut inte komma i värkarbete. Då jag inte haft några som helst sammandragningar eller aldrig känt en förvärk så känns det inte så troligt att det skulle bli så heller.
Så för mig var kejsarsnitt det bästa valet,både psykiskt och fysiskt vilket känns så skönt. Behöver inte fundera på om det var rätt eller fel,det var det enda alternativet.
Lillebror
Idag klockan 08.50 kom en fantastisk lillebror till oss med planerat kejsarsnitt. Han vägde 4342 gram (!! Vecka 38+6) och 52 cm lång❤ Jag mår såå mycket bättre än efter Viras snitt.
Utförlig berättelse kommer när vi landat. Nu ska det bebismysas tillsammans i 34 dagar 🎉
Sista besöket hos barnmorskan
Sista besöket hos barnmorskan denna graviditet. Allt såg bra ut men blodtrycket lite höft så jag fick lämna urinprov men visade ingenting,skönt! När hon mäter min mage så ojar hon sig och säger "stackars dig,du har all anledning att klaga" över min höga livmoder. Vi kände lite på sätesbebisen och konstaterade att hen legat så i ca 11 veckor nu. Ska bli väldigt spännande att höra om det är en sjuk slump eller om jag är formad så bebisarna inte kan sno runt. BM gissade på pojke som väger ca 4200 gram 🤤 Jisses,Vira vägde 3615 gram på BF. Känns skönt med snitt. Vi bokade in efterkontroll i slutet på januari och jag slank in till vår nya bvc-sköterska och bokade både hembesök för bebis och 2.5 årskontroll för Viran.
Har vilat en del i veckan och ska verkligen försöka göra det i helgen för snart snart är vi 4❤
Boa
Ensiffrig nedräkning och helvete vad jag boar. Frysen är full med mat och fika,allt är tvättat både en och två gånger,blöjor/krämer/amningsilägg/bindor/värktabletter finns hemma sedan länge och idag rensade jag och torkade ur kylen. Som om bebis kommer titta i kylen 😂
I helgen ska vi julpynta och storstäda sen får jag se oss som redo. Min väska är packad,Viras väska är packad och tillochmed FREDRIKS väska är packad. Stort ✌
80-90% (Vecka 34-37)
Kroppen:
I helgen kände jag mig för första gången lite less. Vaknat kl 02 flera nätter och legat vaken typ 2 timmar. Fått halsbränna. Vaggar fram,magen är enorm,vikten står på +13 kg. Konstant kissnödig. Ja ni vet. Sånt som andra gravida lider av mycket längre 😆 Jag har ju fantastiskt lätta graviditeter och älskar verkligen att vara gravid. Svårt att tro att detta blir sista gången 😉💛
Känslor&oro:
Livrädd att nåt ska hända nu på slutet... Men försöker tänka att det inte är jättevanligt och att vara orolig kommer jag vara resten av livet...
Snittet är bokat och i slutändan spelade set ju ingen roll då bebis ligger i säte. Inte orolig för operationen men för tiden efter. Som tur är ska Fredrik vara hemma hela december och gud vad vi ser fram emot de 😃
Maten&cravings:
Fortfarande inget konstigt. Nåt sött slinker ned nästan varje dag men inga mängder. Jag är pigg på nåt märkligt vis,har lika bra HB som förra gången men var så mycket tröttare då. Nu äter jag D-vitamin,kanske därför? 🤔
Träningen:
Rullar på,4-5 dagar i veckan. Simmar 1 gång resten styrka och cykling. Men det börjar bli lite omotiverat.
Framtid&längtan:
Trots att det känns som att jag varit gravid sen augusti 2016 pga missfallet så har tiden gått fort. Vi är så nära nu 🙏
Näst sista
Näst sista besöket hos barnmorskan!
Fina värden men mitt sf-mått har lämnat kurvan 😥 På grund av att det låg på mitten hela tiden med Vira så kollade vi med ultraljud igen och gjorde en officiell viktskattning denna gång. Ca 500 gram plus som hon räknade ut sist... Och Ja,busungen ligger kvar i säte! Har legat så i nästan 10 veckor nu 😏 Vira låg i Frank breech och denna bebis i complete breech. Sparkarna på kissblåsan är inte nådiga 😅 Inte långt kvar nu 💕
Tankar inför bebislivet
Med Vira blev starten lite tuff för oss. Jag var snittad,Hon skrek väldigt mycket,hon sög hål på mig tidigt och det var allmänt jobbigt när hon sov så lite och var så missnöjd. Nu känner jag mig tryggare om historien skulle upprepa sig. Vi är ett superteam,aldrig varit så kär i Fredrik som när det var som värst med Vira 😂 Såhär tänker jag nu:
*Amning
Vi kämpade på med amningen och red ut stormen och hade en lyckad amning i 9 månader. Dock kände jag mig oerhört låst på slutet då hon vägrade flaska,mat och skulle amma varannan timme på natten 😴 Denna gång hoppas jag på att kunna amma i 6-8 månader. Med Vira slutade jag amma och började jobba veckan efter... Hoppas på lite mer "tid" utan amning innan jag börjar jobba denna gång,planen är när bebis är 10 månader men vi får se. Amningen kanske inte alls funkar denna gång. Försöker vara ödmjuk inför det och inte känna krav,stress eller press över det.
*Sömn
Vira har ju alltid behövt ganska lite sömn så nu är vi tyvärr ganska vana,hon sover ca 20-06 nu utan dagsvila vilket jag tycker är lite för en 2.5 åring. Hon vaknar 1 gång per natt och det är ju super,det har hon gjort i ca 6 månader,innan var det minst 3 gånger per natt... När hon var bebis sov jag när hon sov men det kommer ju inte bli lika denna gång... Och uppstigning kl 06 när man ammat halva natten ser jag inte fram emot... Fy. Förhoppningsvis kan vi teama på helgerna och vem vet,bebis kanske älskar att sova (såå stor dröm 😂🙏)
Det jag vet nu är att alla bebisar inte bara "äter och sover". De bebisar jag hade träffat innan ammade snällt,somnade och sen kunde mamman lägga ned barnet i vagn eller babynest till nästa amning. Vira gallskrek,kämpade och fäktades under amning och vägrade ligga själv eller ligga i vagn,babynest gick an korta stunder.Hon skulle ligga på axeln. På bilden får hon en slurk ersättning för hon har sugit hål på mig. Fredrik försöker få henne att ligga i hans famn men hon fick panik och det här var enda ställningen hon accepterade 😢 Dock hade vi det såhär en kort period,2 månader. Sen blev hon världens gladaste bebis 😄🙏
Det rullar på
Nu är det över 1 månad sen jag gick hem från jobbet. Har inte ångrat mig 1 sekund att jag gick så fort jag fick 🙄
Dagarna går i ett och tis-tors går Vira på förskolan 9-14. Dom dagarna ser i princip lika ut: Vira vaknar mellan 06-06.30 (😴😴😴) och vi har mysmorgon innan föris. Vi åker i stort sätt alltid bil de 500 meter då jag åker direkt till gymmet efter lämning. Tränar,kommer hem och tar en lång dusch,äter mellis/matlåda och vilar på soffan 45 min-1.5 timme. Ibland somnar jag,ibland vilar jag bara kroppen. Städ&tvätt&plock får alltid vänta,dessa 15 timmar är mina att göra det jag vill och tycker om,min barnmorska berömmer mig för det 😉
Nu är frysen full med matlådor och kakor,bb-väskan är packad,babynest och amningskudde är tvättade,seriös nedräkning nu! Snart är vi 4 😄🙏❤
Planerat kejsarsnitt
I nästan 2 veckor har vi vetat när vår bebis kommer med planerat kejsarsnitt 🙏 Processen är ganska utdragen och väldigt emotionellt utmattande. Mycket tårar och ångest. Började med ett läkarbesök i vecka 25,kändes som ett klassiskt övertalningssamtal,kände mig liten och klappad på huvudet av en manlig läkare. Jag stod på mig och han berömde mig för att jag var välinformerad och påläst (har ju för fan gått igenom det en gång redan!!). Sedan var det Aurora-samtal på förlossningen med barnmorska. Stålsatte mig och tog med mig Fredrik. Hann knappt prata i 5 minuter innan hon stoppade mig och sa att det inte kommer bli nåt problem för mig att få igenom snitt. Där släppte mycket ångest och efter det följde de första härliga glada ångestfria 3 veckor av den här graviditeten,så mycket släppte! 3 veckor senare träffade jag en andra läkare som ställde några korta frågor och bokade in snittet direkt 😄 Så lättad och nöjd med "mitt" beslut. Nu ligger ju bebis ändå i säte och har gjort det i minst 7 veckor så att den skulle vända sig är inte så troligt så det hade ju ändå blivit snitt.
Vi är så glada och förväntansfulla🙏❤
Besök hos barnmorskan vecka 35
Fina värden,stor mage och bebis fortfarande i säte 🤰
70-80 % (Vecka 30-33)
Kroppen:
Sen jag slutade jobba känner jag mig ungefär 100 kg lättare,så skönt. Men är ganska tungt ändå och speciellt eftersom bebis sträcker sig igenom precis hela magen,huvudet vid revbenen och fötterna stampar på kissblåsan.
Har nu gått upp 10 kg och sf-måttet är stort. Börjar sova sämre nu,vaknar och kan ligga vaken i timmar.
Känslor&oro:
Mycket mindre efter ett Aurora-samtal,inte gråtit eller haft ångest på 2 veckor 👍 Sista och avslutande samtalet nästa vecka.
Maten&cravings:
Inget speciellt. Men nåt sött slinker ned varje dag och jag har varit nära att köpa citronläsk.... Jag dricker det när jag är gravid utomlands och inte kan dricka vin,annars har jag inte druckit läsk sen 2007 😱
Träningen:
3-4 pass i veckan håller jag i. Börjar kännas lite omotiverat dock.
Framtid&längtan:
Packat BB-väskan och tvättat bebiskläder. Overkligt! Vira är inte ett dugg intresserad av magen men det är medvetet ointresse 😋 Hon ignorerar den och sen börjar hon plötsligt leka med sina dockor,matar och kör runt i vagnen. "Ska du hjälpa mamma&pappa med bebisen?"
-Jaa-aaa.
Barnmorskebesök vecka 33
Igår var det dags för besök hos min BM Karin igen. Inget stick i fingret denna gång. Hon klämde på magen och skrockade. "Jodå känns hårt här" och hon dubbelkollade med UL: Bebis ligger fortfarande i säte. Fick se huvudet och bebis slickade sig kring munnen 😍 Hon gjorde en snabb viktskattning och bebis är rund om magen och beräknades väga 2400-2500 gram redan nu 😳 "Ska" väga runt 2000 gram i denna vecka...
BM trodde iaf inte att bebis kommer vända sig,speciellt när hen har legat så i 6-7 veckor redan...
Barnmorskebesök
I måndags var jag till barnmorskan. Jag har växt stadigt och nu passerat 70 kg (på deras våg 😉) vilket jag aldrig gjorde med Vira (på deras våg😉) trots att sista besöket var i v 39 då 😥
Hon klämde på magen och konstaterade det jag misstänkt: Säte. Legat så i flera veckor redan. Finns ju massor av tid och plats att vända men hoppas ju inte på det🍀
60-70 % (Vecka 26-29)
Kroppen:
Fogarna känns sååå mycket Bättre! Sjuk skillnad på att jobba 75% istället för 100 % 😄 Jobbar till 15 okt,dvs vecka 33 och 5 pass extra än när jag tidigast "får" gå hem.
Vågen står på 7.4 kg plus,vägde lika med Vira i vecka 37 😮😥😑 Blev överlycklig när jag inte hade gått upp nåt denna vecka och håller mig förhoppningsvis under 70 kg i 1-2 veckor till. Vikten stör mig. Eller inte vikten för jag känner mig inte svullen och tjock,siffrorna stör mig 😂 Dock är sf-måttet på översta kurvan så jag är stor. Vilket ALLA är jävligt snabba med att påpeka. Om du läser det här och träffar mig: Kommentera inte på hur stor jag är snälla...
Känslor och oro:
Ångest och tårar nästan varje dag... Varit på ett läkarsamtal på specialistmödravården och snart Aurora-samtal på förlossningen...
Cravings&maten:
Inga konstigheter med maten,inga cravings. Kan bli bottenlöst hungrig ibland.
Träningen:
Då jag mått bättre och jobbat mindre har jag snittat på 3.5 träningspass i veckan,nöjd med det 😊 Börjar simma igen,såå skönt!
Framtid&längtan:
Lånat böcker om att få syskon till Vira. I morse kröp hon tätt intill och bad mig "läsa bebis" 😢❤ Det blir nog bra det här 🤗
50-60% (Vecka 22-25)
Kroppen:
Aj aj i fogarna 😣
Känns inte alls bra och det står klart att jag inte kommer kunna jobba i 7 veckor till. Har vikariat i 4 veckor till och sen ska jag försöka få en sjukskrivning om det fortsätter såhär. Inte vad jag hade räknat med,med Vira promenerade jag till vecka 40 och nu släpar jag benen efter mig på jobbet och stånkar och stönar😶
Vågen står på 6 kg plus och magen är sjukligt trög 💩.
Känslor&oro:
Är jämn i humöret tycker jag själv 😋
Snitt eller vaginalt? Kanske klarnar snart...
Maten&cravings:
Inga konstigheter. God aptit och inga cravings.
Träningen:
De senaste 4 veckorna har jag snittat på 2.5 pass i veckan. Önskar 3-3.5 men jag har jobbat heltid och har fan inte orkat 😋
Framtid&längtan:
Tiden går såå fort! För första gången någonsin ser jag fram emot vintern🙏
Jag vill ha snitt
Om ni läst min blogg ett tag vet ni att jag var sjukt peppad på förlossningen med Vira. När det var 2 veckor kvar upptäcktes det att hon låg i säte och det blev planerat snitt. Snitt må ses som en "enkel utväg" Men det kan jag starkt dementera. Smärtan efteråt är inte att leka med och läkningsprocessen väldigt lång. Dessutom en stor och riskfylld operation.
Efter snittet infann sig NOLL revanschkänsla. Trodde att jag skulle bli ännu mer laddad men ju mer tiden gick desto räddare blev jag. När jag inte är gravid så är jag dösäker på att jag vill bli snittad igen. När jag blir gravid så blir jag osäker och tagit det som kroppens sätt att säga att det går. Berättade detta på inskrivningssamtalet så min BM visste att jag var osäker. Började lyssna på Förlossningspodden på väg hem från jobbet och det slutade alltid med att jag kom hem och gråtandes. Ångest ångest Ångest! Mest för mina känslor. Står för att jag vill snittas samtidigt som jag känner skam och skuld. Gråtit många tårar över detta och det här inte varit ett lätt beslut men i fredags träffade jag min bm och en remiss skickades till läkare Ang planerat snitt. Det kommer kanske inte bli så men känns skönt att jag tagit steget.
Svåraste är väl att se till mitt och barnets bästa och stänga ute andras åsikter och värderingar...
Pulsen rusar
Efter 3 långa jobbdagar är jag ledig idag innan det blir 3 långa dagar igen.
Totalt 5 arbetspass kvar innan lite semester,mer än välbehövligt.
Tyvärr är det alldeles för stressigt och tungt,min puls rusar och jag får sammandragningar. Hade tänkt jobba 10 veckor till men det blir nog bara 5-7 max. Är så på nära att bli inlasad men det får bli efter föräldraledigheten så jag inte kommer klara/vill jobba till vecka 36😶
40-50% (Vecka 18-21)
Ytterligare 4 veckor har gått! Tiden går faktiskt superfort 😊
Kroppen:
Bra! På något mirakulöst vis piggare denna gång 😮 Inte den där förlamade tröttheten jag kunde känna med Vira.
Vågen visar +4 kg i nuläget och hoppas på att landa runt +15. Känner viss ömhet i bäckenet ibland och även fått smärtsamma hugg i fogarna så jag kommer nog få foglossning denna gång...
Känslor&oro.
Snitt eller vaginalt? Efter tankar,tårar och ångest så vet jag vad jag VILL. Mer om det i ett annat inlägg,kanske imorgon.
Maten&cravings:
Faktiskt inget speciellt. Vill äta citron&lakrits men det älskar jag annars också😊
Träningen:
3 gympass förra veckan och det blir nog 5 st denna vecka 😄👍
Sämre är det med promenader men går mellan 6000-14000 steg varje dag på jobbet så det är jag nöjd med! Känner mig redan lite flåsig och tung🤤
Framtid&längtan:
Köpt lite kläder... Har ju massa fint efter Vira men det är ju en helt annan årstid så mycket små mössor,strumpor och sånt ska införskaffas.
Summerar veckorna med: Det går bra,det går fort och jag älskar de 🙏
RUL
Idag var det äntligen dags för RUL i Gävle! Sist var vi ju i Hudik men efter missen med nytt bf (Hon backade oss 6 dagar men gav oss en lapp med ett annat bf-datum på) och att vi fick Vira i Gävle så fortsätter vi där. En härlig äldre dam tog emot oss och hon var väldigt mysig. Lill*en sprattlade konstant och låg vänd inåt magen så det var svårt att se och mäta. Fick gå och kissa och efter de blev det lite bättre. Moderkakan i bakvägg som misstänkt då jag känner så.tydliga rörelser. Blev backad 2 dagar så nytt bf är 6/12. Åh vad vi längtar! 🙏
Titta pussmunnen😍
