Jag vet att det låter töntigt,men jag skulle faktiskt inte kunna vara lyckligare!
Jag är så jäkla glad och kär,det hade jag aldrig anat för 2 månader sedan!
Då hade jag bearbetat det olyckliga och hade bara dåliga minnen av vad som följer med när man har varit kär och jag hade ställt in mig på att vara själv,länge. "Kärlek ställer bara till med problem",jag vägrar jaga efter kärlek och bekräftelse.
Det är då,när man är helt oförberedd som det händer. Kärlek är underbart och svårt. Man har så mycket att förlora...

Blir väldigt glad när jag får höra att vi ser så kära ut och att jag "förtjänar" att vara lycklig.
Det är lite lustigt.. Hur skulle jag inte förtjäna att vara lycklig? Om jag var elak skulle jag inte förtjäna att vara kär? ;) Eller ju tuffare man haft det,desto mer förtjänar man det?

Jag tar alltså tillbaka: Kärlek ställer bara till med problem och att det inte kan bli något seriöst av ett "one night stand" (blev ju inte riktigt såå :P)