Jag har bott ensam i 7 månader.
Innan dess var jag sambo i över 2 år.
Innan de bodde jag ensam med min mamma.
Och under mina första 16 år i livet bodde jag tillsammans med hela familjen.
Jag har aldrig känt mig ensam under dessa 7 månader i eget boende.
Igår kom jag hem från bion,irriterad och orolig för minst 3 personer i min närhet.
Jag satt mig i soffan och kände att jag verkligen ville ha en kram,men jag kunde inte säga ifrån vem jag ville ha den här kramen... Känslan var jättestark
Då förstod jag... känslan var ensamhet.

Har så svårt att fokusera just nu.
Jag vill finnas till och hjälpa alla andra men jag känner mig så maktlös.

Jag har bara läst en bok av Mari Jungstedt, Den du inte ser-som går på Tv ikväll!
Måste ju titta... läste boken i maj så det ligger färskt i minnet!