Fråga!

Jag antar att du vet att jag blev förlöst med kejsarsnitt,jag ger råd utifrån hur jag tänker/tänkte inför en förlossning.

Hej Linda!

Som jag skrivit i ett äldre inlägg så tror jag mycket rädsla och oro försvinner när du träffar rätt person och längtan börjar komma. Jag som tidigare inte var ett dugg intresserad av att skaffa barn grät av längtan innan vi började försöka.

Om jag var du skulle jag försöka reda ut vad jag är rädd för. Smärtan? Komplikationer? Förlossningsskador? 

En graviditet är 9 månader av förberedelser och att vara förälder är ett livslångt åtagande.  Känns det som att en förlossning som i värsta fall är 2 dygn inte är värt att bli förälder så kanske man ska vänta.

I mitt fall blir jag mer laddad&stärkt av information,jag läste,googlade,läste trådar på familjeliv (kanske inte det bästa hehe),jag läste förlossningsberättelser på bloggar,lyssnade på vänners förlossningsberättelser,tänkte på värsta/bästa scenario,jag gjorde en pepplista med musik som jag lyssnade på,jag såg förlossningen som ett inträdesprov som jag "äntligen" skulle få uppleva. Jag var inte ett dugg rädd men lite pirrigt nervös. Visst fanns tankar på förlossningsskador (varför pratas det inte mer om de?!) och att något skulle gå snett för barnet men känslan av pepp&längtan efter barnet var större.

Det enda jag inte förberett mig för var att barnet skulle ligga i säte ;) 

Man kan inte kontrollera allt! Om/när du känner den där starka längtan och blir gravid och fortfarande känner stark rädsla så finns hjälp att få,samtala med barnmorska,aurora-samtal,förlossningskontrakt och ev kejsarsnitt... Men kom ihåg att det är en stor operation som jag iallafall inte skulle göra i "onödan".

Lycka till!

Någon som varit förlossningsrädd som har tips till Linda?

Jag var SVINRÄDD!
För smärtan. Inget annat. Gick hos aurora och ville ha all smärtlindring jag kunde få. Det gjorde precis så ont som jag hade trott... men på riktigt så försvann smärtan DIREKT när det var klart och det var så jävla värt det och andra gången var jag inte alls lika rädd. Man vet att det går liksom! Man överlever.

Också svinrädd för smärtan. Jag har gråtit på aurorasamtal och läst massa böcker och "överdoserat" gravidyoga och avslappningsövningar. Ja, det gör ju ont men som sagt så försvinner smärtan så snabbt när det är klart. Helt otroligt! Och efteråt känner man sig som en riktig superhjälte! 👍👍👍 Och jag har gjort det 3 gånger. Lika rädd varje gång 😂